.

Kom in på Mobilia och känner av vana efter mobilen i jackan. Men hittar den inte. Letar igenom alla fickor och hela väskan, men icke. Då slog det mig att jag lagt ifrån mig mobilen på Garaget. Antingen vid disken eller på ett bord en bit därifrån. Helvetsjävlafan! Så det var bara till att gå samma väg tillbaka. I jäävligt rask takt! Och satan vad nervös jag var för att någon liten tattare skulle hittat den och stoppat den i egen ficka. Men så kom jag in på Garaget och gick fram till disken. Jag behövde inte säga ett ord. Så fort killen som stod där fick se mig så log han, plockade upp min mobil från ett fack under disken och sa "den här kanske?" och jag kontrade med ett "ja, herregud, tack!". När jag vände mig om för att gå igen så började jag småskratta lite för mig själv, och jag hörde att killen bakom disken gjorde likadant. Jag tackar jesus för att det finns fina människor. Hade jag blivit av med mobilen nu så hade det förmodligen varit droppen.

Sen gick jag vägen till Mobilia för fjärde gången idag. Uträttade mina ärenden, tog en omväg förbi Hemmakväll för att lämna filmen och sen hem. Två timmar tog det mig. Egentligen hade jag tänkt att ta prommen in till stan också men det får vänta tills i kväll. Då följer dessutom H med och det är ju mysigare att gå när man är två.

Så nu sitter jag bänkad i soffan. Trött. Ska fortsätta att dricka mitt té och bara ha det mys. Det unnar jag mig själv.

(Bilden är från google).